Böcker:
Lukasjenkas land – Makten, motståndet och hoppet (Ordfront förlag, 2024)
Förlagets presentation av boken:
Belarus. Numera ser man bara den brutala diktatorn Aljaksandr Lukasjenkas ansikte framför sig när man nämner landet. Den järnnäve som fortsatt håller Belarus i ett strypgrepp sitter på en av världens brutalaste diktatorers arm.
Men kanske är just militärmakten, övervakningen, angiverisystemet och Lukasjenkas olika utspel egentligen tecken på svaghet.
Motståndet under flera olika ledare hade pågått i årtionden och sakta men säkert byggt upp modet, fått rädslan att vika en aning och till slut lyckats få ut folk på gatan inför presidentvalet 2020.
En central roll spelades som flera gånger tidigare av demokratirörelsens mångårige ledargestalt, den nu fängslade Nobelpristagaren Ales Bjaljatski. 2020, när den etablerade bilden av president Lukasjenka som landsfader krackelerat och det dittills rådande samhällskontraktet revs upp och oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja lyckades samla brett stöd, gav belarusierna hopp om förändring, ett hopp som lever även nu när järnnäven är sluten kring landet.
I Lukasjenkas land lyckas Martin Uggla levandegöra hela denna kamp och även beskriva bakgrunden. Det är kunnigt, initierat och personligt. Den breda folkliga revolten kan aldrig göras ogjord. Demokratirörelsen fortsätter oförtrutet sin kamp för frihet.
Bruksanvisning för diktatorer – En berättelse om Belarus och Europas första moderna diktatur (Ruin förlag, 2014)
Förlagets presentation av boken:
Aljaksandr Lukasjenka har varit president i Belarus i tjugo år. Denna bok går igenom de metoder han använt sig av för att ta över makten, befästa den och behålla den. Boken ger en skakande inblick i ett politiskt system som många gånger ter sig absurt och skrattretande, men som visat sig vara ohyggligt effektivt för sitt egentliga syfte – att låta makthavarna sitta kvar. Så effektivt är Lukasjenkas system att det också inspirerat andra auktoritärt sinnade makthavare. Vad vi brukat kalla Europas sista diktatur kan mycket väl visa sig vara Europas första diktatur i modern mening.
Rapporter/debattskrifter
Inga mer pengar till människorättsbrottslingar? – En rapport om svenskt bistånd till statliga aktörer i Belarus (Östgruppen, 2021)
Rapporten granskar de senaste årens svenska Belarusbistånd. Det är särskilt det svenska biståndet till statliga aktörer, under den belarusiska diktaturregimens strikta kontroll, som har stått i fokus för granskningen. I rapporten presenteras bland annat flera exempel på insatser som involverat eller till och med styrts av personer som själva kan misstänkas bära ansvar för allvarliga människorättsbrott.
Tjugo år av straffrihet – Tjetjenien väntar fortfarande på rättvisa (Östgruppen, 2020)
Ryssland har fällts i hundratals tjetjenienrelaterade fall i Europadomstolen, men har hittills i princip ignorerat domsluten. Rapporten, som är en uppdaterad version av den tidigare utgivna 10 år av straffrihet (Östgruppen 2009), ger en bakgrund till processerna i Europadomstolen, presenterar ett antal konkreta fall, pekar ut flera krigsförbrytare och ger rekommendationer om vad som bör göras för att få Ryssland att verkställa Europadomstolens domar.
Rysslands sak är vår – svensk säkerhet och demokratistödet till Ryssland (Östgruppen, 2015)
En positiv rysk demokratiutveckling är eftersträvansvärd i sig, men ligger också i Sveriges säkerhetspolitiska intresse. Sveriges demokratistöd till Ryssland skulle kunna spela en viktig roll i detta sammanhang. Men trots att det egentligen tycks finnas en bred enighet i Sveriges riksdag om de ryska demokratiska krafternas behov av ökade resurser, så har demokratistödet på senare år legat på en mycket låg nivå. En förklaring är att den svenska politiska diskussionen om förutsättningarna för stödet präglas av missförstånd och felaktiga utgångspunkter. I denna skrift reder Martin Uggla ut begreppen, och kommer till slutsatsen att en kraftig höjning av demokratistödet till Ryssland vore såväl önskvärd som genomförbar, förutsatt att det finns tillräckligt med politiskt mod hos svenska beslutsfattare.
Rysk demokrati inte längre lika viktig? – En rapport om Sveriges demokratibistånd till Ryssland (Östgruppen, 2010)
Rysslands demokrater har satts under allt hårdare press på senare år. Repressiva lagar hindrar oberoende enskilda organisationer från att verka. Hot och våld mot människorättsförsvarare har blivit vanligare. Oliktänkandes fredliga demonstrationer stoppas regelbundet med polisvåld. Paradoxalt nog har Sverige under samma period kraftigt minskat sitt stöd till den ryska demokratirörelsen. Östgruppens granskning visar att nedskärningen i hög grad varit ett resultat av bristande samstämmighet mellan politiska avsikter och fattade beslut.
Människorättsanfallaren 